Guds rike på internet #25: Här slutar visionerna.

Denna serie med texter från olika internetaktivister, samfundsordföranden, pastorer, forskare, tonåringar, redaktörer, bloggare, ungdomsledare, gamlingar och helt vanliga radikaler avslutas idag med en text från Nils Bryntesson, projektledare för Amen.se och pastor på internet.
Min vision för Guds rike på internet. Det är på många sätt ett rätt så ambitiöst projekt att, efter alla dessa goda tänkare, försöka författa min egen vision - det som varit mitt jobb sedan första september. Ta det för vad det är: Min, högst dagsaktuella, vision för Guds rike på internet.
Sammanfattningen på min vision skulle kunna se ut just så som rubriken säger: att visionerna har slutat. Nåja, åtminstone om vi tillåter oss att tänja lite på begreppet. Min vision är att vi som kristna ska sluta drömma och börja leva, sluta vara rädda och istället ge oss rakt in i det liv som redan pågår.
Jag är oerhört tacksam för alla 24 visioner vi lyckats skramla ihop. Många fantastiska texter, med både utmaningar, tröst och nya vinklar. Många nya idéer och perspektiv. Projektet behöver dem för att komma vidare. Samtidigt vet vi att verkligheten fortfarande är ganska avlägsen från de många av dessa visioner.
Min vision är att det vi drömmer om ska omsättas i verklighet, att visionerna ska bli mindre avlägsna, att vi ska våga se vår egen del i Guds rikes förverkligande, vare sig det är i den fysiska eller den digitala världen.
Fortfarande kommer jag inte kunna förverkliga särskilt mycket på egen hand. Men det jag faktiskt kan, det är att gå före, att börja nånstans och att vara ett föredöme. (Jag har ju tom betalt för det.)
Jag inser att ord ofta är oerhört viktiga för att kunna nå förändring på lång sikt. Samtidigt är det också väldigt lätt att fastna i orden, drömmarna, visionerna och att tala om för andra hur saker borde vara.
Det finns nåt som alltid är viktigare än ord. Kött. Liv och blod. Våra föredömens liv talar tydligare än aldrig så många predikningar. Ordet blev kött, Gud blev människa. Så självklart och så oerhört svårt. Det innebär att jag, jag själv, måste gå från tyckande till handling.
Ord kan i många fall vara just den handling som behövs; det kan vara livet och mötet självt. Ord kan också vara det som kväver livet som annars skulle spira.
Vad är era reflektioner om sociala medier, bloggar och böcker utifrån detta? Hur är man ett föredöme på internet, som helt och hållet är uppbyggt just på ord..
Jag tror på samtal och mötet mellan människor. I många fall är det just där ordet blir kött. Men det är inte bara så enkelt. Vad tror ni?
Om jag avsätter några timmar i veckan till sjalvmord.com och snyggast.se för att möta människor och bekräfta dem för just dem de är, är det nån här som hänger på då?


26. januari, 2010
Hej! Ledsen att jag inte fick ihop ett inlägg, men 25 är ett bra antal att sluta på.
Vill dock säga att en av idéerna jag hade var just en moralisk närvaro på nätet på Sjalvmord.com, Snyggast, Bilddagboken, Ungdomar.se… För det finns så mycket skit därute. Någon måste stå upp för en sund syn på livet, något jag försöker göra i de sociala sammanhang jag hamnar i på nätet. På Facebook bland kompisar som lägger upp idiotiska kommentarer om varandra eller skriver om hur trötta de är på livet… Då vill jag vara där.
Medan jag ändå är igång kan jag ju tillägga att en annan idé jag hade som är mer praktisk, är att lyfta fram Google Wave. Det är en otrolig plattform som fortfarande befinner sig i betastadiet, men som har ENORM potential! Finns en våg som räknar upp olika användningsområden man kan ha för Google Wave. Sist den uppdaterades fanns 75 användningsområden uppräknade.
I detta syfte skulle det vara himla bra att använda vid organisering av olika evenemang IRL/online, för diskussion och för själavårdsliknande samtal (som jag hört dig nämna här på bloggen).
Fördelen är framförallt att man ser varandras meddelanden komma upp på skärmen bokstav för bokstav medan man skriver. Detta gör att man kringgår ett klassiskt problem som uppstår på forum/i chattar – man går om varandra.
Låt säga att du precis skrivit ett meddelande. Jag börjar svara på det meddelandet, medan du håller på att skriva ett annat meddelande som handlar om något helt annat eftersom du tycker ämnet är slutdiskuterat. Ditt meddelande skickas före mitt = vi går om varann. Jag ser att du börjat skriva om något annat, som jag svarar på, medan du börjar svara på mitt meddelande som var en fortsättning på tidigare ämne och så går det runt… Tror du känner igen dig. En konversation eller diskussion på Google Wave blir så mycket mer levande och smidigare än med något annat kommunikationsmedel på nätet (förutom Skype kanske).
Google Wave är packat med funktioner. Den har en otroligt smidig historikfunktion, du kan ordna vågor i kategorier, du har olika botar och gadgets som kan vara himla användbara osv… Vill vi som är engagerade i Amen.se komma igång med Wave har jag gjort en liten guide med diverse tangentbordsgenvägar och länkar till bra introduktionsvågor.
Allt gott, brynte!
26. januari, 2010
Wow, det låter oerhört spännande Johan! Även om visionsserien är slut så hoppas jag fortfarande att det kan fortsätta rulla in gästinlägg. Det vore grymt om du vill skriva ihop ett inlägg om hur vi kan använda Wave och till vad.
28. januari, 2010
Ja du… Frågan är när jag skulle hinna med det i såna fall.
Har så mycket som hänger över mig just nu. Det här inlägget för räcka for now. Gör vad du vill med det.
29. januari, 2010
Ok. Jag lyfter ev upp det nästa vecka.
26. januari, 2010
Men, vad händer nu? Vad är steg-för-steg-planen? Vad är det konkreta?
Vad händer?
26. januari, 2010
Först behöver jag komma ikapp i maillådan och fixa några bloggposter (bl a en vad-händer-post). Sen kan jag förhoppningsvis också bli lite mer konkret. Jag har rätt lite erfarenhet av gtd, basecamp och dylikt. Finns det nåt sånt du skulle vilja rekommendera?
26. januari, 2010
Fördelen med en alldeles ny tjänst är att du får chansen att prova både dina egna och kankse andras visioner. Jag tror att du behöver våga testa, det behöver inte alltid vara helt klart vart det bär iväg.
Men med grunden att vara en god förebild, tror jag det blir bra
Sen håller jag med Emanuel. En steg för steg plan är bra att börja med. Den hjälper en bit på väg och gör att du slipper stå där och undra om du gör någon ”nytta” egentligen.
Så länge det inte är tekniska grejer så får du gärna bolla hit saker!