Nybyggarupprop och tankar om projektets syfte

I Svenska Missionskyrkan har vi nåt som kallas för nybyggarupprop. Det är en grupp människor som regelbundet offrar pengar till olika pionjärprojekt. Just nu är det dags för Amen.se att emotta gåvor från dessa hjältar. Jag blev om bedd att skriva en text om projektet som jag bifogar här nedan. Läs mer om nybyggaruppropen här.

Sen första september arbetar jag som projektledare för Amen.se och pastor på internet. Det är ett nationellt projekt som finansieras genom pionjärfonden och hör formellt hemma i Tumba Missionsförsamling. Projektets syfte är evangelisation och kristen närvaro på internet.

Någon motsvarighet till detta finns inte och klara målsättningar är svåra att formulera. Ändå, och på sätt och vis just därför, är detta projekt så oerhört viktigt. Detta är ny mark, inte bara för kyrkan utan för hela samhället. Men det är inte bara ny mark, för vår ungdomsgeneration är interaktionen på nätet också en självklarhet och förutsättning för engagemang.

I Bibeln får vi läsa om var Jesus rörde sig och hur den första kristna församlingen formade sig. Två platser utmärker sig mer än andra, nämligen synagogan och hemmet.

Synagogan var den naturliga samlingsplatsen för religiösa och politiska samtal. Jesus talade ofta i synagogan och den var även Paulus första och återkommande anhalt när han anlände till nya städer för att grunda församlingar. De kristna fanns givetvis där människor samlades och där vardagens relevanta samtal fördes. Detta trots att synagogan inte alls var de kristnas domän, utan judarnas.

Hemmet stod då, på samma sätt som nu, för den nära gemenskapen. Att öppna upp sitt hem för någon är också att bjuda på sitt liv och (i bästa fall?) visa att man inte har dammtorkat varenda vrå. De ytliga relationerna har ingen naturlig plats i hemmet.

På många sätt kan man koppla både dessa platser till dagens internet. Vi använder våra datorer i hemmet, ofta till och med i vårt eget sovrum. Samtalen som förs på internet har ofta karaktären av att vara ofärdiga idéer och reaktioner. Den perfekta ytan är inte alls lika intressant som den inbjudande ofärdiga. Det är heller ingen tvekan om att det i dagens samhälle i oerhört stor utsträckning är på internet som de stora relevanta samtalen förs.

Vill vi vara sanna mot evangeliet så behöver vi möta människor där de är, just som Jesus och Paulus. Är våra kyrkors hemsidor statiska informationsbroschyrer från 90-talet istället för att vara levande, interaktiva och aktuella mötesplatser så kommer vi att bli totalt borträknade för en stor del av våra medmänniskor. Är vi inte intresserade av att kommunicera med våra medmänniskor på deras egna villkor så är vi illa ute.

Därför är detta projekt så viktigt, och det finns flera sätt att bidra. Pengar vet jag redan att ni ger, fortsätt med det! Dessutom skulle jag vilja uppmuntra er att besöka hemsidan Amen.se och lämna en kommentar med dina tankar om detta. Framför allt skulle jag dock vilja be er om hjälp i förbön. Området för detta projekt är så enormt (ja.. internet alltså) och resurserna så knappa (jag är ensam på en halvtid) så behovet av förbön blir därför också mycket stort. Be om ledning, vishet och urskiljning. Be om Guds välsignelse över Amen.se.

Frid, osv.
-nils

  • Markus

    ”Detta trots att synagogan inte alls var de kristnas domän, utan judarnas.”

    Såg sig inte de första kristna i själva verket som judar som mött Messias? Att gå till synagogan var förmodligen helt naturligt för dem.

  • Markus

    ”Detta trots att synagogan inte alls var de kristnas domän, utan judarnas.”

    Såg sig inte de första kristna i själva verket som judar som mött Messias? Att gå till synagogan var förmodligen helt naturligt för dem.

  • http://amen.se/ brynte

    Jo precis, det var helt naturligt. Men de visste ju också att de valt att ställa sig utanför normjudendomens lära.. Frågan är varför inte kristna ser det som naturligt att finnas med i samtalet på internet?

  • http://amen.se brynte

    Jo precis, det var helt naturligt. Men de visste ju också att de valt att ställa sig utanför normjudendomens lära.. Frågan är varför inte kristna ser det som naturligt att finnas med i samtalet på internet?