(Om jag nu kommer igång med bloggandet lite mer regelbundet igen så kommer förmodligen en del av tipsen va relativt gamla. Sånt jag samlat på mig i höst och inte gjort nåt av. Fortfarande bra grejer dock!)

För att va tydlig så är det Amen.se som hjälper Stefan. Eftersom jag numera även jobbar på Missionskyrkan med liknande saker som här (mer om det inom kort) så är det inte alltid lätt att hänga med på vad som hör vart.

Det ska bli kul att träffa Stefan och gå igenom twitter med honom iaf. Med tanke på hur han sköter sin blogg så lär han ha alla möjligheter att både nå ut och skapa mycket nya kontakter.

Är du också nyfiken på att börja twittra så rekommenderar jag att du tar en titt på Emanuel Karlstens enkla guide till twitter. Hör gärna av dig till mig, jag heter @brynte, så hjälper jag gärna till också!

Och. Stefan kommer finnas på @stefansward såklart. Börja följ honom redan nu, så får han ett gott välkomnande!

Should all pastors Twitter? In a recent gathering of our next generation pastors group they said they all do.

“All” pastors should not. But those who are eager to learn and value input from others can greatly benefit from the flow of information that can come to them via Twitter. For next generation pastors it’s a no-brainer. It’s a great way to hear about new books, conferences, trends, blogs, what’s working and what’s not, etc. — it’s a great listening device. And for those who have something of value to add to the conversation, it is the perfect forum to engage in the exchange of ideas.

Apropå Twitter så slänger in en extra länk här till Marias kommentar, som fick oerhört mycket trafik häromdan.

Mer Stefan Swärd. Läs gärna inlägget och hjälp Stefan på rätt väg, men framför allt! Läs den underbara kommentaren av Maria. Jag återger den i sin helhet här nedan.

Jag har också ofta frågat mig varför man ska tala i telefon. Man ser inte den man pratar med, man når inte tillräckligt många, det finns sällan tid att fördjupa sig i långa och betydelsefulla konversationer. Alla möjliga som har hittat mig i telefonkatalogen, inte minst telefonförsäljare, envisas med att kontakta mig med frågor och erbjudanden. Det händer till och med att vänner ringer för att tipsa mig om TV-program eller tidningsartiklar. Dessutom har jag hört att grannarna använder telefonen för att skvallra om andra personer på vår gata. Skrämmande.

Alla dessa meningslösa artighetsfraser man måste stå ut med (”Hej du, läget?” “Jodå, huvudet upp och fötterna ner, själv då?” “Knallar och går, jämna plågor”) blev till slut droppen för mig. Jag har stängt av min telefon och föredrar att möta riktiga människor i den riktiga världen. Jag tycker att jag använder min tid så mycket bättre på det sättet.

Jag vet att många tycker att det är smidigt att kunna hålla kontakt med sina vänner via telefonen, inte minst vänner som bor på annan ort. Somliga tycker också om funktionen trepartssamtal, där man kan diskutera med fler än en person på samma gång. Teknikens landvinningar! Min granne påpekar ständigt för mig att han inlett många vänskaper med att prata i telefon och sedan övergått till att umgås med personerna i fråga även utanför telefonnätet (även om det fortfarande händer att de ringer varandra). Han har också kontakt med andra pelargonodlare via telefon och gör upp om att skicka sticklingar på posten. Det är säkert bra, men jag är rädd att det går ut över deltagandet i vår lokala trädgårdsförening.

Tro mig Stefan, man klarar sig bra utan telefon. Det räcker så bra med en pratstund på ICA och en kopp kaffe hos grannarna!

Telefonen är en fluga!

Mycket har det varit och rätt så lyckat också. 57 klipp om sammanlagt nästan 60 timmar på 5 olika kanaler sände vi ut live. Vi var tre stycken som hjälptes åt. Tack Fluff och Nippe! Idag har de olika klippen visats 14 153 gånger varav 5 831 av visningarna var live. Det måste anses va en lyckad satsning, med tanke på att det var ett spontanverk med nollbudget. Här hittar du klippen. Dessvärre blev det inget av tre av de fyra seminarierna vi skulle sända och under panelsamtalet med Jim Wallis fanns det ingen internetuppkoppling så där blev det tyvärr heller ingen sändning. Det vore ju å andra sidan konstigt om det inte blev några missöden alls.

Seminariet var lyckat. Av nån anledning får jag alltid minsta rummet på mina seminarier så det var mer än överfullt i mitt lilla rum. Av förståeliga skäl var detta seminarium ett av de första där platserna tog slut, men det hindrade inte oanmälda att komma, vilket för min del bara var trevligt. Dessvärre funkade inte sändningen av detta. Jag tror det är tredje gången jag misslyckas med att sända mitt seminarium nu. Nåja. Allt har sin tid. Förmodar jag.

Dessutom drog jag igång twitter-hashtagen #utmanad som det var otroligt mycket fart på under dagarna. Vill du följa alla drygt 1300 tweets som skrevs under de fyra dagarna så finns de arkiverade på Twapper Keeper.

Disclaimer: För de som inte vet. Jag var tidigare präst i Svenska kyrkan. Idag är jag inte det. För ett antal år sedan slutade jag och sedan avsade jag mig ämbetet.

Jag har hållit föreläsning för Svenska Kyrkans Ungas informatörer uppe på kansliet i Uppsala. Lite speciellt eftersom jag har en rätt rejäl bakgrund såväl i kyrkan som i organisationen och tillhör pionjärerna när det gäller att implementera internet där: jag var Svenska kyrkans första nätpräst, jag drev tillsammans med Roland Söderberg IT-konfirmation 96-97, jag var med i gruppen runt Bibelsajten etc etc.

När jag förberedde föreläsningen funderade jag en del över hur det hela ändå kan hänga ihop – sociala medier borde passa kyrkan som handen i handsken; samtidigt så vet jag av egen erfarenhet hur oerhört långsamt och tungarbetat det kan vara att förnya något i kyrkan. Det sker olika försök här och var men fortfarande

Jag är ju teolog i grunden och en av uppgifterna en sådan har är att sätta Bibeln i sin kontext – och sedan tolka dess grundläggande idéer in i nutiden. Liksom att oavsett vad man tror (jag tror till exempel inte längre) så är såväl Jesusstoryn fascinerande liksom att det han sa onekligen kan ha bäring på vårt liv även när det handlar om icke-religiös implementering.

En del har velat sätta Jesus som den första reklamaren och då inte bara på grund av skägget och det långa håret men ärligt: Jesus använde inte köpta medier, han spenderade inte en spänn på att förfina något skrivet eller rita några bilder. Och han var nog rätt usel på traditionell PR: ingen av de som hade tolkningsmakten lyssnade på honom och skrev om honom. Det var en no-story för dem .

Däremot skulle jag vilja, faktiskt utan ironi, säga att Jesu val av media och sätt att arbeta med sitt budskap har många likheter med hur vi arbetar med sociala medier. Och då inte att många sociala mediegurus väljer att använda punktlistor och oneliners utan själva logiken.

• Jesus valde det media som var allas och där han kunde nå flest personer. Han gick. Det innebar inte att han nådde alla på en gång, det innebar mycket arbete men det innebar en närvaro bland människorna som han ville nå. En närvaro som byggde relationer och skapade preferens för det som sades. Jesus skrev inga böcker, han sände inte ut sitt budskap: han skapade närvaro och konversation genom att välja att prata med människor – inte till dem.

• Onekligen innebar hans direktkommunikation med enskilda personer också att han bjöd in till dialog. Det finns ett antal olika exempel på det och man kan sluta sig till att han sälla stod oemotsagd liksom att många gärna tog till orda i samtalen.

• För de flesta innebär mötet och att bjuda in till interaktion att man måste lyssna – den som inte gör det blir ointressant. Lyssna och sedan handla utifrån den information som man fått, lyssna och lära för att bli en bättre kommunikatör, för att ens budskap ska förändras och förädlas.

• Till skillnad mot andra valde han att släppa in andra och låta dem bära idén, budskapet och om man ska vara krass: påverka och företräda varumärket. Vanligtvis brukar det handla om personer som är någorlunda professionella på kommunikation, marknadsförare och informatörer. Det gjorde inte Jesus – han plockade lite fiskare, lite bönder, lite glädjeflickor och de fick bli ambassadörer för budskapet.

• Modet att välja att använda vanliga människor som ambassadörer, låta dem berätta storyn och bära idén innebar att budskapet förändrades, fick nya kläder utifrån den erfarenhet och verklighet som den som berättade det, som skrev ner det, levde i. Idén var tillräckligt bra, tillräckligt flexibel och tillräckligt relevant för att överleva och växa.

• Han kunde berätta en historia, klä sin idé i ord och sätta det i sitt sammanhang. I lyssnarnas sammanhang men också i sitt eget. Personlig? Ja, även om det som finns kvar är minnen och uppsnyggade historier så finns det ett personligt drag hos Jesus. Han blir arg, ledsen, blir lite gråtmilt nostalgisk – en mer personlig person.

Man kan sedan tycka och tro vad man vill: det är inte det som är intressant utan att faktiskt fundera över hur man kan förstå vad sociala medier faktiskt handlar om i grunden. Sociala medier är inte teknik – det är ett förhållningssätt. Det är ett verktyg för att kunna kommunicera en idé, en produkt – ett budskap. I det fallet måste vi idag lära oss av många olika exempel. Jesus är ett.

Som komplement till ovanstående statistik kan sägas att nära 200 000 svenskar använder Twitter varje vecka, enligt ny statistik från Digital Kommunikation. Visst är det fortfarande inte i närheten av Facebook, men det är ändå en ansenlig mängd folk! Om man dessutom betänker att det är en övervikt opinionsbildare, offentliga personer och journalister så blir Twitter förmodligen ännu mer intressant.

Har du funderat på att använda Twitter?
Om du redan använder Twitter, hur tror du vi kan få våra pastorer och kristna ledare att hänga med på tåget och ta del av de möjligheter som finns här?

Som ni vet är jag en flitig twittrare. Åtminstone tidvis. Dessutom har jag för några månader sen startat en serie om Twitter och Jesus för att uppmuntra andra att hitta ut på Twitter. Denna har dock paus i nuläget. Eventuellt återkommer jag till den när april är över. Hursomhelst. Här kommer ett lästips om du funderar på Twitter och det är dessutom nyanserat med både argument för och emot.

Läs, fundera, reagera.

Är du nyfiken på Twitter men inte riktigt fattat vad som är grejen eller hur man ska gå tillväga? Titta in och sätt igång, vetja.

Var får kyrkan plats i kartan ovanför?

Twitter är inte till för en specifik målgrupp, varken åldersgrupp, yrkesgrupp eller någon övrig typ av statusgrupp. Trots det kan man givetvis läsa av mönster och demografi hos användarna. Quantcast har gjort en sammanställning av diverse statistik över Twitteranvändare i USA som syns här nedan.

Denna bild visar att relativt internetanvändandet i övrigt är gruppen 18-34 överrepresenterad och yngre än 18 samt äldre än 50 är underrepresenterade. Man kan också se att låginkomsttagare också är en aning överrepresenterade, på samma sätt som höginkomsttagare är underrepresenterade. I övrigt matchas internetanvändandet med Twitter rätt så bra (förutom den uppenbara afro-amerikanska trenden).

Statistiken är visserligen från USA men jag vet inte varför det skulle vara annorlunda i Sverige. Vanliga människor som använder internet använder också Twitter.

(Hänger ni inte med på vad siffrorna och staplarna betyder så fråga i kommentarsfältet så ska jag försöka förklara bättre.)

Sen uppstår givetvis också ett antal olika icke-definierade intressegrupper. Några exempel på sådana grupper i Sverige är:

• Journalister, som upptar stor plats av förklarliga skäl. De tycker om att uttrycka sig och får hela tiden ett realtidsflöde med nyheter som dessutom är snabbare än TT,
• Piratideologer, som har den digitala världen i ryggmärgen och
• Kristna, som definitivt finns på Twitter, men som skulle kunna bli fler.

Såna här grupper finns förmodligen för det allra mesta, åtminstone om man öppnar perspektivet internationellt då kan man ställa en fråga rakt ut till ingenstans med hjälp av en hashtag och ofta får man svar på bara några minuter.

På grund av Twitters möjlighet att nå så många på ett så direkt och personligt sätt är det många kändisar som använder Twitter, inte minst för att de då får möjlighet att styra nyhetsflödet själva istället för att en skandalälskande kvällstidning ska göra det. På top-tio listan över flest efterföljare hittar vi både Ashton Kutcher, Britney Spears, Oprah Winrey och Ellen Degeneres.

Även bland kristna finns det många som insett potentialen hos Twitter. Författare som Paulo Coelho och Max Lucado skapar möten med sina läsare. Bland de kristna ledarna finns Rick Warren som är en av de främsta kristna ledarna i världen och Rob Bell som är en av förgrundsgestalterna i Emergent Church-rörelsen som rör runt i den kristna grytan.

Med tanke på hur upptagna vi är som vanliga kristna och pastorer så skulle man kunna anta att Rick Warren och Rob Bell också skulle ha svårt att få tid till Twitter, men uppenbarligen är det inte bara något de prioriterar utan också får ut nånting av själva.

Svenska präster och pastorer som använder Twitter kan man hitta här. Nu väntar vi bara på Niklas Piensoho, Anders Arborelius, Peter Halldorf, Göran Zettergren och de andra kristna ledarna..

Eftersom Twitter i första hand är ett kommunikationsmedel så uppstår som också ett antal uttryck som används just för detta medium. En del är tekniska och förbestämda medan andra har uppkommit av twittergemenskapen på resans gång. För att få en hjälp att navigera så kommer här en enkel ordlista.

* @: Detta tecken inleder alltid ett användarnamn. Användarnamn kan bestå av tecknen A-Z, a-z och 0-9. I Twitter blir alltid tecknen som följer direkt efter @, dvs användarnamnet, en länk till den användarens egen sida med sina tweets. Detta gör det enkelt att kolla upp användare och följa konversationer mellan olika användare.

* #: Detta tecken inleder alltid en ämneskategori som samtal förs kring. Kategorierna kallas hashtags och är oftast temporära.

* #FF: Detta är en förkortning för ämneskategorin (hashtag) #followfriday. På fredagar brukar man tipsa om andra användare som man vill lyfta upp. Genom att skriva #FF och ett antal användarnamn förstår resten av användarna att dessa användarnamn kan va värda att kolla upp. Ibland förekommer också en motivering men inte alltid.

* #followfriday: Se #FF.

* #FFse: Detta är ämneskategorin (hashtag) för #followfriday i Sverige.

* #svpt: Detta är ämneskategorin (hashtag) för svenskar på Twitter.

* //: Ibland vill man svara på en annan användares tweet. Ett sätt att göra detta är att retweeta och efter den andres text, i samma tweet skriva // och sitt eget svar/reflektion.

* användarnamn: Se @.

* D: Se Direct Messages.

* direktmeddelande: Se Direct Messages.

* Direct Messages: Om man vill skicka ett meddelande exklusivt till en enda användare så kan man skriva D följt av användarnamn utan @. Detta blir ett direktmeddelande. Observera att man endast kan skicka direktmeddelanden till dem som följer en själv.

* hashtag: Se #

* mention: Detta är när någon nämner dig i en tweet. Detta kan ske i en retweet eller i en #FF, när någon ställer en fråga direkt till dig eller refererar till dig.

* mikroblogg: Twitter är en mikroblogg. Andra tjänster är Jaiku och Bloggy. Det fungerar som en vanlig blogg men uppdateringarna är mycket korta och allt är ihopkopplat i en tjänst.

* tweet: En användares uppdatering kallas tweet.

* twit: En användare kallas ibland twit. Twit är också ”A British slang word for an insignificant, foolish or annoying person.”.

* Twitter: Detta är tjänsten som denna serie handlar om.

* twittra: Ett svenskt uttrycka som helt enkelt betyder att använda twitter, att skicka tweets. Jämför med: att kvittra.

* reply: Ett svar på en annan användares tweet. Denna tweet inleds med användarnamnet på den användaren man vill svara på.

* retweet: Se RT.

* RT: Detta står först i en återtwittring av en annan användares tweet och betyder retweet. RT följs då också direkt av användarnamnet och ett kolon. Exempel: RT @brynte: solen skiner!! Retweets används som regel när man tycker att en annan användare skrivit nåt bra eller hänvisat till en länk som är värd att kolla upp. Man kan också lägga till sin egen reflektion och detta görs som regel innan RT men kan ibland också göras efter och då avskiljs meddelandena med // (detta används oftare när man svarar direkt). Vid retweets är det också vanligt att man förkortar den första tweeten så att man får plats med de extra tecknen och ev en egen kommentar.

* url shortener: Eftersom man har rätt så ont om plats i en tweet används som regel url shorteners. Detta är en tjänst som gör en ny kort adress som vidarebefordrar en direkt till den adress man anger, eftersom vanliga adresser ofta är rätt så långa. En kortadress kan se ut t ex så här: http://bit.ly/6ptKAt.

* user: Se @.

* username: Se @.

* ämneskategori: Se #

Förmodligen har jag glömt flera viktiga ord. Påminn mig om dem så lägger jag till i efterhand.

Twitter är ett gratis verktyg för sociala kontakter på internet. Det kallas ibland för mikroblogg och liknar statusuppdateringen på facebook. Det handlar alltså om att med korta meddelanden berätta vad man gör just nu och vad man tänker på just nu samt att föra samtal om detta. På twitter är ett meddelande alltid max 140 tecken, inklusive mellanslag, vilket är ungefär två meningar. Alla uppdateringar är också helt öppna för vem som helst att läsa, precis som på en vanlig blogg.

Det som skiljer twitter från vanliga bloggar, förutom längden på inläggen, är att allas konton och uppdateringar samverkar med varandra direkt. Man får som användare möjligheten att följa andras uppdateringar och man får också se vilka som följer en själv. Dessa uppdateringar kommer då i realtid endera genom webläsaren eller om man använder ett externt program på sin dator eller telefon.

På vanliga bloggar kan man visserligen länka till andra och kommentera i deras kommentarsfält men på twitter samverkar allting direkt. Har jag ett eget konto räcker det med att skriva @cajo följt av ett meddelande för att användaren cajo ska se vad jag skriver till honom, oavsett om han följer mina uppdateringar eller inte. Man kan också starta samtal om aktuella saker med folk man aldrig stött på förut genom att använda ett kategorisystem som talar om vad man pratar om. En kategori som alltid är aktiv är t ex #svpt (svenskar på twitter). Men det fanns också igång en kategori under Kirk Franklins besök i Globen för några veckors sen och också under EFK:s medarbetardagar.

För att hålla det kort handlar twitter om ett öppet och transparent samtal, delande av tankar och allmänt småprat om det som är aktuellt just nu med människor som vi inte har möjlighet att dela vardagen med på annat sätt.

På sidan twittertips kan ni läsa vidare om hur och varför twitter. Ta också en titt på det här tvåminuters-klippet: Twitter in plain english.