Guds rike på internet #17: Kyrkan måste lära sig nätkulturen

Stefan Gelfgren är idéhistoriker och arbetar på HUMlab vid Umeå universitet. Som forskare har han främst behandlat förhållandet mellan kyrkliga och samhälleliga förändringsprocesser genom historien. Är med i ett forskningsprojekt om helighet i virtuella rum. Här bloggar han och här twittrar han.

Internet kommer att vara en väsentlig del av vår värld och vår världsbild inom överskådlig framtid. Därmed är det klart att kyrkan och dess representanter måste använda sig av nätet! Frågan är bara varför och till vad.

Som läget ser ut nu verkar ”alla” springa till nätet i hopp om att öka kontaken med sina anhängare – företag, politiska partier, intresseorganisationer … och kyrkan. För kyrkans del handlar det bland annat om att använda nätet som missionsverktyg genom att sprida det kristna budskapet till onådda grupper, att finnas där folk finns, att bygga relationer genom sociala medier och att trösklarna till kyrkorna skall sänkas.

Allt detta är relevant, men jag tycker ändå att man bör fråga sig vad nätengagemanget får för konsekvenser för kyrkan, ifall den kan leva upp till det och om kyrkan är beredd på denna förändring. Hursomhelst finns det viktiga lärdomar att dra av en kyrklig närvaro på nätet.

Det är inte första gången kyrkliga representanter använder sig av den för sin tid modernaste informationsteknologin – tänk ex.vis Luther och boktryckarkonsten eller 1800-talets svenska väckelserörelse. Men vad händer idag då? Kanske inte så mycket ännu i Sverige (om man jämför t.ex. med USA), men det finns helt klart ett intresse att ta kyrkan in i cyberrymden. Svenska kyrkans satsning på en bönewebb inför kyrkovalet och kyrkomötets inriktningsbeslut mot en ökad webbnärvaro är tydliga exempel. Bloggande och twittrande samfundsledare är andra exempel. Även församlingar och samfund med grupper och fan sidor på Facebook kan läggas till listan etc.

Syftet med webbsatsningarna är vanligtvis att kommunicera och sprida Guds ord. Till sammanhanget hör en upplevd (och reell) sekulariseringsprocess som tyder på att kyrkan och kristenheten har ett kommunikations- och därtill ett relevansproblem. Men för att kommunicera ett budskap som inte känns relevant för nutidsmänniskan hjälper inga medier hur bra de än må vara. Kyrkans problem idag är inte att man kommunicerar för dåligt utifrån ett tekniskt hänseende, utan att budskapet (inbäddat i människor och kyrklig struktur) inte är tillräckligt trovärdigt för många. Att tro att ny kommunikationsteknik skall fixa saken är för enkelt.

Jag tror ändå att kyrkan faktiskt har något väsentligt att lära av Internet och den digitala kulturen. Nätet är inte bara viktigt som kommunikationsverktyg. Som en integrerad del av mångas vardag formar Internet också vårt sätt att se på världen (på gott och ont). Det är därför kyrkan bör engagera sig på nätet – för att lära sig hur världen idag ser ut och även dra lärdom av de många positiva saker som händer där. Kyrkan behöver lära sig av web 2.0! Via tjänster som YouTube, Facebook, Wikipedia, bloggar, del.icio.us, Flickr o.s.v. skapar användarna innehållet. Utan användare inget innehåll. Därtill deltar och interagerar användarna med varandra via statusuppdateringar, kommentarer och vänförfrågningar. Om man ser på vad som skapas är det ofta både engagerat och kreativt – tänk bloggar, musik, Facebook-upprop, digital konst, fanzines, YouTube-klipp etc. Människor saknar inte engagemang för det som upplevs relevant. Vår samtid och vi människor formas av denna nätkultur.

Här har kyrkans ofta enkelriktade och hierarkiska struktur och kommunikationsmodell en del att lära och ta efter. Hur skapar kyrkan egentligen medverkande, delaktighet och engagemang?

En kyrka eller dess representanter kan skapa sig en interaktiv webbnärvaro i morgon, men om kyrkan visar upp en öppen och kommunikativ yta på webben måste det också märkas i den dagliga verksamheten för att upplevas trovärdig. Men oavsett en aktiv webb eller inte bör kyrkan lära av utvecklingen på nätet – för där tror jag den verkliga utmaningen och möjligheten ligger idag.

Twitter och Jesus #02: Ordlista

Twitter och Jesus är en serie poster om varför vi som kristna bör engagera oss i sociala medier i allmänhet och Twitter i allmänhet.

Eftersom Twitter i första hand är ett kommunikationsmedel så uppstår som också ett antal uttryck som används just för detta medium. En del är tekniska och förbestämda medan andra har uppkommit av twittergemenskapen på resans gång. För att få en hjälp att navigera så kommer här en enkel ordlista.

* @: Detta tecken inleder alltid ett användarnamn. Användarnamn kan bestå av tecknen A-Z, a-z och 0-9. I Twitter blir alltid tecknen som följer direkt efter @, dvs användarnamnet, en länk till den användarens egen sida med sina tweets. Detta gör det enkelt att kolla upp användare och följa konversationer mellan olika användare.

* #: Detta tecken inleder alltid en ämneskategori som samtal förs kring. Kategorierna kallas hashtags och är oftast temporära.

* #FF: Detta är en förkortning för ämneskategorin (hashtag) #followfriday. På fredagar brukar man tipsa om andra användare som man vill lyfta upp. Genom att skriva #FF och ett antal användarnamn förstår resten av användarna att dessa användarnamn kan va värda att kolla upp. Ibland förekommer också en motivering men inte alltid.

* #followfriday: Se #FF.

* #FFse: Detta är ämneskategorin (hashtag) för #followfriday i Sverige.

* #svpt: Detta är ämneskategorin (hashtag) för svenskar på Twitter.

* //: Ibland vill man svara på en annan användares tweet. Ett sätt att göra detta är att retweeta och efter den andres text, i samma tweet skriva // och sitt eget svar/reflektion.

* användarnamn: Se @.

* D: Se Direct Messages.

* direktmeddelande: Se Direct Messages.

* Direct Messages: Om man vill skicka ett meddelande exklusivt till en enda användare så kan man skriva D följt av användarnamn utan @. Detta blir ett direktmeddelande. Observera att man endast kan skicka direktmeddelanden till dem som följer en själv.

* hashtag: Se #

* mention: Detta är när någon nämner dig i en tweet. Detta kan ske i en retweet eller i en #FF, när någon ställer en fråga direkt till dig eller refererar till dig.

* mikroblogg: Twitter är en mikroblogg. Andra tjänster är Jaiku och Bloggy. Det fungerar som en vanlig blogg men uppdateringarna är mycket korta och allt är ihopkopplat i en tjänst.

* tweet: En användares uppdatering kallas tweet.

* twit: En användare kallas ibland twit. Twit är också ”A British slang word for an insignificant, foolish or annoying person.”.

* Twitter: Detta är tjänsten som denna serie handlar om.

* twittra: Ett svenskt uttrycka som helt enkelt betyder att använda twitter, att skicka tweets. Jämför med: att kvittra.

* reply: Ett svar på en annan användares tweet. Denna tweet inleds med användarnamnet på den användaren man vill svara på.

* retweet: Se RT.

* RT: Detta står först i en återtwittring av en annan användares tweet och betyder retweet. RT följs då också direkt av användarnamnet och ett kolon. Exempel: RT @brynte: solen skiner!! Retweets används som regel när man tycker att en annan användare skrivit nåt bra eller hänvisat till en länk som är värd att kolla upp. Man kan också lägga till sin egen reflektion och detta görs som regel innan RT men kan ibland också göras efter och då avskiljs meddelandena med // (detta används oftare när man svarar direkt). Vid retweets är det också vanligt att man förkortar den första tweeten så att man får plats med de extra tecknen och ev en egen kommentar.

* url shortener: Eftersom man har rätt så ont om plats i en tweet används som regel url shorteners. Detta är en tjänst som gör en ny kort adress som vidarebefordrar en direkt till den adress man anger, eftersom vanliga adresser ofta är rätt så långa. En kortadress kan se ut t ex så här: http://bit.ly/6ptKAt.

* user: Se @.

* username: Se @.

* ämneskategori: Se #

Förmodligen har jag glömt flera viktiga ord. Påminn mig om dem så lägger jag till i efterhand.

Allting har kraschat

Jag har ett par säkerhetskopior på databasen så det borde gå att återställa men just nu kommer man inte åt bloggen öht. Rätt så surt och inte alls vad jag egentligen vill pyssla med, men vad gör man..

Uppdatering: Eftersom ni faktiskt ser den här posten så är ordningen återställd. Tidigare kunde jag endast komma åt administrationspanelen och inte själva index-sidan.

Twitter och Jesus #01: Twitter för nybörjare.

Jag börjar här en serie om twitter och Jesus. Till att börja med kommer det va ganska grundläggande förklaringar men efterhand kommer jag komma in på varför vi som kristna bör finnas på twitter och liknande sociala mötesplatser. Jag tar gärna emot tips, idéer, länkar och frågor som kan ingå i serien.
Syftet med serien är att ge en enkel ingång till sociala medier i allmänhet och twitter i synnerhet så att vi som kristna får möjlighet att öppna oss och visa på evangeliet mitt i andra människors vardag.

Twitter är ett gratis verktyg för sociala kontakter på internet. Det kallas ibland för mikroblogg och liknar statusuppdateringen på facebook. Det handlar alltså om att med korta meddelanden berätta vad man gör just nu och vad man tänker på just nu samt att föra samtal om detta. På twitter är ett meddelande alltid max 140 tecken, inklusive mellanslag, vilket är ungefär två meningar. Alla uppdateringar är också helt öppna för vem som helst att läsa, precis som på en vanlig blogg.

Det som skiljer twitter från vanliga bloggar, förutom längden på inläggen, är att allas konton och uppdateringar samverkar med varandra direkt. Man får som användare möjligheten att följa andras uppdateringar och man får också se vilka som följer en själv. Dessa uppdateringar kommer då i realtid endera genom webläsaren eller om man använder ett externt program på sin dator eller telefon.

På vanliga bloggar kan man visserligen länka till andra och kommentera i deras kommentarsfält men på twitter samverkar allting direkt. Har jag ett eget konto räcker det med att skriva @cajo följt av ett meddelande för att användaren cajo ska se vad jag skriver till honom, oavsett om han följer mina uppdateringar eller inte. Man kan också starta samtal om aktuella saker med folk man aldrig stött på förut genom att använda ett kategorisystem som talar om vad man pratar om. En kategori som alltid är aktiv är t ex #svpt (svenskar på twitter). Men det fanns också igång en kategori under Kirk Franklins besök i Globen för några veckors sen och också under EFK:s medarbetardagar.

För att hålla det kort handlar twitter om ett öppet och transparent samtal, delande av tankar och allmänt småprat om det som är aktuellt just nu med människor som vi inte har möjlighet att dela vardagen med på annat sätt.

På sidan twittertips kan ni läsa vidare om hur och varför twitter. Ta också en titt på det här tvåminuters-klippet: Twitter in plain english.

Kyrkoåret på twitter.

Jag har en massa bekymmer med kyrkoåret. Dels rent teologiska (varifrån kommer evangeliebokens auktoritet ifrån t ex, men det ska vi inte dryfta här), dels att hitta rätt texter för söndagen, vilket jag ju behöver titt som tätt när jag predikar. Den enklaste lösningen är förmodligen att ha nån sån där from almanacka där det står varje vecka. Jag har dock inte haft nån pappersalmanacka på flera år. Jag använder mig av min dator och telefon som almanacka, men där finns inga evangelietexter.

Som lösning på detta problem brukar jag kombinera tre olika hemsidor som kan hjälpa mig rätt. Dels kyrkoåret på Din startsida som säger vilken söndag det är, dels kyrkoåret-artikeln på wikipedia som säger mig vilka texter det är, dels bibeln.se där jag också kan läsa texterna. Det funkar, men det är ganska så omständigt.

Jag hoppas att kyrkoåret på twitter kan hjälpa till att lösa dessa problem på ett enkelt sätt. Varje lördag morgon kommer en twitter-post med kommande söndags namn, tema, texter och länk till texterna på bibeln.se samt voxbiblias uppläsning av söndagens text. Dessutom kommer en egen uppdatering på måndag med vilken söndag som kommer samt en länk till podcast.

Jag använder några olika tjänster för att detta ska fungera så smidigt som möjligt men det går fortfarande att göra enklare, så om ni har tips får ni gärna hjälpa till.

  • Med SocialOomph kan jag tidsinställa uppdateringar i förväg.
  • Med twitterfeed hämtar jag RSS-uppdateringar från podcast på voxbiblia.
  • Från voxbiblia hämtas streamar av söndagens texter. Dessa uppdateras varje måndag. Man kan också infoga detta på sin egen sida om man vill. Kolla här.
  • Från bibeln.se hämtas de specifika texterna. Detta är dock lite klumpigt eftersom man måste skriva in varje vers för hand i adressfältet. Jag har dock hört talas om nån slags skript som kunde göra detta automagiskt, men jag har inte lyckats hitta det. Vet du nåt om det så vore det super om jag kunde få del av det.
  • Nåväl. Så kan en några timmars arbete se ut för en pastor på internet.. när jag inte svarar på mail eller plottar Gudsrikes-revolutioner på internet.

    Guds rike på internet #16: Internet liknar urkyrkan

    Stefan Swärd är ordförande i Evangeliska Frikyrkan samt pastor i Elimkyrkan, Stockholm. Dessutom är han flitig bloggare och samhällsdebattör. Här fortsätter han serien om visioner för Guds rike på internet.

    Den kyrka som vi möter i Nya Testamentet hade inga slutna rum. Jesus hade sina möten bland vanligt folk. Han undervisade vid tempelplatsen, på berget och vid sjön. Där folk samlades och där man brukade samlas. Och han undervisade sina lärjungar vid tempelplatsen, på berget och vid sjön – där folk samlades och där man brukade samlas. Långt senare började de kristna börja bygga avskilda kyrkorum, skilt från omvärlden, skilt från världen utanför. Under Jesu tid var det inte så mycket vi och dom, han hade sina
    lärjungar, men på mötena var det alltid en salig blandning av fariséer, prostituerade, liberalteologer som saducéerna, och vanligt folk. Och vem som helst kunde höja rösten på Jesu möten, och alla frågor var tillåtna, och alla frågor ställdes. Och Jesus var väldigt duktig på att svara.

    Hur är det idag? Följer vi Jesu modell eller är vi fortfarande instängda på våra slutna kristna mötesplatser, våra egna konferenser, våra egna kyrkorum, våra egna möten för våra egna. Med vår egen kultur och mönster och språk, en annorlunda kultur och mönster och språk än hos de andra.

    Eller ska vi kliva ut ur vår bekvämlighetszon, utanför våra egna staket, våra slutna kyrkorum – och vara där folk i allmänhet är, de allmänna mötesplatserna, där alla sorts synpunkter kommer fram, och där alla frågor ställs. Mötesplatserna håller på att förändras. I den storstadsmiljö där jag lever finns det många sorts mötesplatser. Man möts i shoppingcentra, gallerior, restauranger, caféer, personalmatsalar, konferenser, biografer och teatrar – och mycket annat. En mötesplats som har exploderat är cyberspace. Att mötas över nätet, via facebook, bloggdiskussioner, eller annan sorts internetbaserade diskussioner.

    Bloggvärlden har blivit en spännande mötesplats. Och det är också en demokratisk revolution. Det skrivna ordet och även det filmatiserade ordet har kontrollerats av kapitalet, och dess redaktörer. Det har skapat en elitkultur kring våra medier. Så har det varit även i den kyrkliga sfären.

    Nu kan vem som helst börja blogga. Och det kostar inga pengar, det kostar dock en del tid. Vem som helst kan göra en filmsnutt och lägga ut på Youtube. Vi står inför en lika stor revolution som när boktryckarkonsten infördes.

    Och det är väl självklart att vi kristna är där folk möts. Vi är med när mötesplatserna förändras. Vi gör våra röster hörda. Vi försöker svara på frågorna som ställs, och vi deltar i samtalen.

    Bloggsfären är en ny typ av offentlig mötesplats. Personlig, konstant diskuterande, där argumenten ständigt utmanas, och där vem som helst kan trampa rätt in i diskussionen. Vi som följer Jesus behöver vara med och var där, där folk möts.

    Och jag tycker att det ganska mycket liknar mötena och diskussionerna kring Jesus, som vi läser om i Matteus, Markus, Lukas och Johannes.

    Guds rike på Internet #15: Sociala medier

    Idag fortsätter Allan Dalqvist serien kring visioner för Guds rike på internet. Allan är pastor i Svenska Baptistsamfundet och är aktiv på twitter här. Dessutom är han trollkarl, med en egen hemsida.

    Idag har många församlingar hemsidor. En del fungerar som statiska skyltfönster, andra uppdateras regelbundet. I den församling som jag tillhör uppdateras hemsidan en gång i veckan genom att söndagens predikan läggs ut som mp3-fil. Syns du så finns du. Hörs du så kan du få respons. Jag vet att det finns människor utanför församlingen som uppskattar att predikningarna ligger ute på hemsidan. Med hjälp av Internet når vi människor som annars inte skulle fått del av förkunnelsen.

    Jag är ganska ny när det gäller sociala medier: jag började med Twitter i juni och Facebook i augusti. På Twitter följer jag några politiker i olika partier och på olika nivåer. De inte bara skriver korta inlägg, de svarar också på frågor och kommentarer. Tack vare de sociala medierna krymper avståndet mellan folket och dessa folkvalda.

    Samma sak borde kunna gälla för oss kristna. Vi har våra hemsidor där vi lägger ut information. Vi har våra församlingsblad som delas ut till medlemmar och andra intresserade. Vi har våra annonser (predikoturer) i dagspressen. Sociala medier kan då vara ett naturligt nästa steg.

    Tänk om den lokala församlingen utsåg några till att ansvara för användningen av sociala medier. Tänk om dessa började twittra om församlingslivet och lade upp en sida för församlingen på Facebook. Tänk om man genom dessa kanaler aktivt erbjöd människor att ställa frågor om den kristna tron. Tänk om människor som saknar kontakt med en kristen församling skulle upptäcka att Guds rike finns också på Internet. Vad tror du skulle hända?

    Mer crowdsourcing (kan vi hjälpa till?)

    Ourchurch fortsätter med ytterligare en post om crowdsourcing som egentligen säger ännu mer än den första, som jag skrev om häromdan:

  • * simple gestures matter
    * participate in others’ sites and make it about them
    * give to your community and help the people involved feel part of the core experience.

  • Tre enkla och viktiga tips. Det handlar mer om vad jag/vi kan göra i andras projekt än hur vi kan få andra att engagera sig i vårt projekt. Det låter paradoxalt och.. kristet.

    Driver du nån typ av kristet projekt som du skulle behöva hjälp med, på nåt sätt? Det är inte säkert att jag kan hjälpa till, men vi är rätt många som associerar till Amen.se på ett eller annat sätt.

    Ett exempel där man skulle kunna hjälpa till är, Fredrikhimlen skriver om på sin blogg, att promota olika svenska översättningar av Bibeln på stora sajter som Biblegateway och Youversion. Eller varför inte bara ligga på bibeln.se så att deras upptid förbättras.

    Crowdsourcing for God

    Som många av er förstått så handlar det här projektet i stor utsträckning om Crowdsourcing, dvs att om vi är en större grupp där alla hjälper till lite grann så kan vi bygga nåt riktigt stort. Typ som Bamse brukar säga. Många bäckar små.. osv.

    Bloggen Ourchurch skriver intressant om detta. Titta in där. En annan som skrivit mycket om saken och som är något av en internetguru är Clay Shirky. Hans bok Here Comes Everybody: The Power of Organizing Without Organizations handlar precis om detta fenomen. Hur kan världens häftigaste uppslagsverk bara uppstå, helt utan hierarkier och inhyrda experter? T ex.

    Om du som läser detta har idéer på hur vi sätter igång rörelsen så berättaberättaberätta! Det är just vad Amen.se handlar om. Själv vet jag egentligen inte alls, men jag brukar kunna va rätt bra på att låtsas och jag tror faktiskt att det kommer börja röra på sig en hel del framöver om jag tolkar signalerna rätt. Jag hoppas det iaf (-:

    Nils avslöjar sig. (Vilken RSS-läsare använder ni?)

    Jag har nu följt min förebild elonje och gjort min RSS-läsare publik. Noteras ska dock att jag inte läser allt i dessa bloggar utan skummar och hoppar över ganska friskt, men det är mest häromkring jag befinner mig.

    Apropå RSS-läsare, vilken använder ni? Jag är rätt så nöjd med netvibes men är ändå rädd att jag behöver konvertera till Google reader snart. Trots min google-fobi så rekommenderade jag faktiskt Google reader i Svenska Journalen idag. Nåväl..

    För er som inte har koll på vad RSS-läsare är ännu, så är allt ni behöver veta att ni behöver ha koll på vad det är ;-)