Visionsserien är som bekant slut. Detta innebär inte att gästposterna är slut, tvärtom hoppas vi på mycket gästposter framöver. Johan Borg bloggar på ungkristenkille och Veckans bibelord, dessutom har han ett ljudbloggsprojekt på gång. Här funderar han kring hur man kan använda Google Wave för Jesus. Saknar du en invite för att kunna testa Google Wave så kan vi helt säkert ordna det om du hör av dig hit.

Jag skulle vilja lyfta fram Google Wave. Det är en otrolig plattform som fortfarande befinner sig i betastadiet, men som har ENORM potential! Finns en våg som räknar upp olika användningsområden man kan ha för Google Wave. Sist den uppdaterades fanns 75 användningsområden uppräknade.

I detta syfte skulle det vara himla bra att använda vid organisering av olika evenemang IRL/online, för diskussion och för själavårdsliknande samtal (som nämnts här på bloggen).

Fördelen är framförallt att man ser varandras meddelanden komma upp på skärmen bokstav för bokstav medan man skriver. Detta gör att man kringgår ett klassiskt problem som uppstår på forum/i chattar – man går om varandra.

Låt säga att du precis skrivit ett meddelande. Jag börjar svara på det meddelandet, medan du håller på att skriva ett annat meddelande som handlar om något helt annat eftersom du tycker ämnet är slutdiskuterat. Ditt meddelande skickas före mitt = vi går om varann. Jag ser att du börjat skriva om något annat, som jag svarar på, medan du börjar svara på mitt meddelande som var en fortsättning på tidigare ämne och så går det runt… Tror du känner igen dig. En konversation eller diskussion på Google Wave blir så mycket mer levande och smidigare än med något annat kommunikationsmedel på nätet (förutom Skype kanske).

Google Wave är packat med funktioner. Den har en otroligt smidig historikfunktion, du kan ordna vågor i kategorier, du har olika botar och gadgets som kan vara himla användbara osv… Vill vi som är engagerade i Amen.se komma igång med Wave har jag gjort en liten guide med diverse tangentbordsgenvägar och länkar till bra introduktionsvågor.

Allt gott!

Pia Koivula är student på Teologiska högskolan Stockholm och engagerad i en rad olika projekt, både för Jesus och på internet. Hon har bland annat varit skribent på Ikon1931 och IBRA Media. Nu gästar hon Amen.se för att bidra med sina visioner för Guds rike på internet.

”Men ni skall få kraft när den heliga anden kommer över er, och ni skall vittna om mig i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns.” Apg 1:8

Kan det sägas mycket tydligare? Vi ska vittna om Jesus och om Guds rike ända till jordens yttersta gräns. Den yttersta gränsen, och kanske också den mest gränslösa delen av världen, det är nätet. Internet blir allt viktigare för oss, som mötesplats, som arbetsverktyg, för underhållning och allvar, i fest och vardag. Varför skulle då Guds rike inte finnas på internet också?

Jag har arbetat för och varit engagerad i IBRA Media i ett antal år, och redan som liten pingstvänlig telning visste jag vad IBRA var. Det var mission via radio. 1948 fick pingströrelsens grundare Lewi Pethrus idén om en radiostation på kristen grund, och 1955 spräcktes det svenska radiomonopolet. Först via piratsändningar från Östersjön, därefter via sändare i Nordafrika och Portugal. Idag sänder inte IBRA program på svenska, utan är involverade i medieproduktioner på drygt 100 språk runt om i världen, i samarbete med många andra kristna organisationer. 2009 är också året då IBRA Radio bytte till sitt nuvarande namn IBRA Media.

Nä, oroa er inte, jag har inte fått betalt för att göra reklam för mitt kära IBRA (det skulle de ändå inte lägga sina knappa resurser på). Men jag vill visa hur människor och eldsjälar under förra århundradet såg en möjlighet i de nya och populära medierna. Folk lyssnade på radio. Alltså var det självklart att försöka få ut budskapet där folket fanns. Idag ser medielandskapet lite annorlunda ut. Radio och kassettband har fortfarande inte spelat ut sin roll, vilket man lätt kan få för sig i Sverige. Jag jobbade till exempel för i Studio Alheri i Niger, i Västafrika, där det idag produceras radioprogram på fem språk, som sänds både i FM-nätet och över kortvåg. Lyssnare skriver in och ber om kassetter, för att de ska kunna lyssna på programmen fler gånger och tillsammans med familj och vänner. Men nuförtiden har snigelposten från lyssnarna också kompletterats med epost. Men i andra områden har tv och internet tagit över. I Turkiet sänds kristna tv-program dygnet runt både via satellit och på webbsidan Kanal Hayat. I Mellanöstern finns flera olika sajter som fungerar som sociala plattformar med videoklipp, tv-serier, diskussionsprogram och som har chattar och forum där kristna medarbetare hela tiden finns för samtal och frågor. På etiopiska Hiyaw Tesfas alldeles färska sajt finns program på amhariska och oromo. Det är bara några exempel på hur de nya medierna samverkar med de äldre.

Och det är det som är det fina i kråksången. Allt samverkar till det bästa, som det heter. Podcaster och webcaster, livesändningar och snigelpost, twitter, forum och chatt och skypesamtal – allt används efter behov. Och behovet är att nå människor med evangeliet. Medierna i sig är inte målet. Medierna är… ja, medlet. Vi kan diskutera huruvida kyrkan kan vara webbaserad eller inte. Men det är lite av ett lyxproblem, att kunna välja mellan webbkyrka och fysisk kyrka. I Egypten produceras ”Församlingen i mitt hem”, program som fungerar som en ställföreträdande församling för dem som inte har andra kristna i sin närhet, och till dem som av säkerhetsskäl inte kan grunda öppna församlingar. På detta sätt kan de kristna ha sin egen husförsamling, med stöd av programmen och på nätet. I Sudan finns sedan i höst samma koncept det kulturellt anpassade namnet ”Kaffe i mitt hem”. Det är ju vid gemenskapen vid kaffet som samtalen finns. Det låter nästan svenskt.

Vi ska finnas där människorna finns, och vi ska nå dem där de kan nås. Att en församling har en dåligt uppdaterad blogg bara för att ”man ska ha en blogg” är fel ingång. Ska man ha en blogg så ska man ha den för att den hjälper församlingen att kommunicera. Vi ska kommunicera med dem vi vill nå, på det språk de förstår.

Så, nu ska jag fejsbooka vidare, planera bröllop på Google Wave, ladda hem söndagens predikan från Mars Hill Bible Church i Michigan, och kanske lägga upp nåt mer på vår webbaserade bröllopsinbjudan. En helt vanlig dag i en nätanvändares liv. Till dig rekommenderar jag detta vittnesbörd från Algeriet, om en kvinna som mötte Jesus, tog kontakt med Radio Ibrahim, som spelade in hennes berättelse, som nu sprids till ännu fler via Youtube. Och så en fundering. Hur kan du och din församling nå de som finns på, och utanför, nätet?