Denna serie med texter från olika internetaktivister, samfundsordföranden, pastorer, forskare, tonåringar, redaktörer, bloggare, ungdomsledare, gamlingar och helt vanliga radikaler avslutas idag med en text från Nils Bryntesson, projektledare för Amen.se och pastor på internet.

Min vision för Guds rike på internet. Det är på många sätt ett rätt så ambitiöst projekt att, efter alla dessa goda tänkare, försöka författa min egen vision – det som varit mitt jobb sedan första september. Ta det för vad det är: Min, högst dagsaktuella, vision för Guds rike på internet.

Sammanfattningen på min vision skulle kunna se ut just så som rubriken säger: att visionerna har slutat. Nåja, åtminstone om vi tillåter oss att tänja lite på begreppet. Min vision är att vi som kristna ska sluta drömma och börja leva, sluta vara rädda och istället ge oss rakt in i det liv som redan pågår.

Jag är oerhört tacksam för alla 24 visioner vi lyckats skramla ihop. Många fantastiska texter, med både utmaningar, tröst och nya vinklar. Många nya idéer och perspektiv. Projektet behöver dem för att komma vidare. Samtidigt vet vi att verkligheten fortfarande är ganska avlägsen från de många av dessa visioner.

Min vision är att det vi drömmer om ska omsättas i verklighet, att visionerna ska bli mindre avlägsna, att vi ska våga se vår egen del i Guds rikes förverkligande, vare sig det är i den fysiska eller den digitala världen.

Fortfarande kommer jag inte kunna förverkliga särskilt mycket på egen hand. Men det jag faktiskt kan, det är att gå före, att börja nånstans och att vara ett föredöme. (Jag har ju tom betalt för det.)

Jag inser att ord ofta är oerhört viktiga för att kunna nå förändring på lång sikt. Samtidigt är det också väldigt lätt att fastna i orden, drömmarna, visionerna och att tala om för andra hur saker borde vara.

Det finns nåt som alltid är viktigare än ord. Kött. Liv och blod. Våra föredömens liv talar tydligare än aldrig så många predikningar. Ordet blev kött, Gud blev människa. Så självklart och så oerhört svårt. Det innebär att jag, jag själv, måste gå från tyckande till handling.

Ord kan i många fall vara just den handling som behövs; det kan vara livet och mötet självt. Ord kan också vara det som kväver livet som annars skulle spira.

Vad är era reflektioner om sociala medier, bloggar och böcker utifrån detta? Hur är man ett föredöme på internet, som helt och hållet är uppbyggt just på ord..

Jag tror på samtal och mötet mellan människor. I många fall är det just där ordet blir kött. Men det är inte bara så enkelt. Vad tror ni?

Om jag avsätter några timmar i veckan till sjalvmord.com och snyggast.se för att möta människor och bekräfta dem för just dem de är, är det nån här som hänger på då?

En stor del av projektet som handlar om att få ut församlingar på internet kommer fokusera på att hitta och fronta livet i församlingen även på nätet. Att låta bloggflöden, twitterströmmar och flickruppdateringar synas tydligt på förstasidan, osv. Apropå detta så läste jag just om digitala visitkort. Vilken församling i Sverige vågar bli den första som antar detta koncept?

Snyggt, enkelt, relevant och levande. Dessvärre ingen historia och få trossatser.. osv.

Serien om visioner för Guds rike på internet börjar med ett inlägg av Evelyn Sondell. Förutom sitt engagemang på Amen.se så skriver hon också en egen blogg.

Hej där!

Det var ju hemskans kul att jag fick den stora äran att bli den första gästbloggaren här på Amen.se!
Vem är jag, då, kanske ni undrar? Jo, det ska jag berätta. Jag heter Evelyn och är en tjej från staden Falkenberg på Sveriges riviera: västkusten. Jag är medlem i Falkenbergs Pingstförsamling, men är (självutnämnd) ansvarig för det ekumeniska arbetet mellan ungdomsgrupperna i de olika församlingarna i stan, så jag ränner lite överallt mer eller mindre. Mer om mig kan ni läsa här.

Jag kom i kontakt med Amen.se via en blogg som jag då bara hade följt ett par dagar, nämligen ungkristenkille. Glad över att jag hittat hit såpass tidigt i projektet skrev jag ett mail till Nils om att få hjälpa till och, tja, nu sitter jag här och skriver! =D (Att det var bara en dryg vecka sedan jag skrev till Nils första gången tills jag fick erbjudandet om att skriva detta inlägget i bloggen bör tilläggas.) Det jag försöker få fram med detta är såklart att det inte är svårt att engagera sig! Finns det hjärterum så finns det stjärterum, så att säga.

Visioner som har diskuterats gällande Amen.se är att det ska fungera dels som en internetbaserad Alphakurs och/eller konfirmation (eller vad man nu vill kalla det) där man kan få läsa om kristendomen som religion, om Jesus som världens frälsare och om Gud och Hans vilja att ha en relation med oss ”vanliga dödliga” m.m. Jag personligen vill att det ska kunna fungera som ett forum där alla, oavsett religion eller etnicitet kan få diskutera det de har läst eller på annat sätt reagerat på kring kristen tro, få tillfälle att ställa frågor och få genomtänkta svar i retur. Detta kan ske såväl via chatter, forum, mail och frågelådor såväl som med hjälp av ljud och bild i media t.ex. i form av korta filmer på en 5-10 minuter (lite beroende på sammanhanget) osv. Men detta finns det gott om folk som är betydligt bättre på än vad jag själv är!

Just nu är vi i det stadiet då vi framför allt bloggar, skapar visioner och knyter kontakter, ett viktigt steg. Hela grejen med bloggande är någonting som ligger i tiden just nu och jag tycker att det är någonting som vi ska fortsätta med! Det är någonting som jag själv känner att jag kan bidra med och som är viktigt för mig. Oavsett hur mycket vi berättar om Gud och hur stor och allsmäktig Han är så kommer det inte att beröra en kotte som inte redan är frälst så länge som han/hon inte samtidigt får höra om vad Jesus kan göra i just hans/hennes liv, och detta i form av t.ex. vittnesbörd. Vittnesbörd från såväl gammal som ung, stora grejer såväl som något som egentligen inte har något värde utöver att det gjorde en på bättre humör ett par timmar eller för en dag. Allt ska berättas, oavsett om Gud har helat någon med cancer eller bara fått det att sluta regna under tiden du ska stå och vänta på bussen på morgonen när du ska till skolan/jobbet.
Vittnesbörd i form av såväl krönikor som i live-samtal på webben, allt behövs!

Eftersom vi använder oss av Internet har vi så otroligt stora möjligheter och jag önskar att vi kan göra detta till en hemsida för alla åldrar! Jag brinner verkligen för ungdomar (delvis eftersom jag fortfarande räknar mig till en av dem), och Internet är verkligen ett bra sätt att nå ut till oss. Jag är själv sådan som person, och jag gissar att många ungdomar (och andra?) med mig är sådana, att vill man ha reda på någonting (t.ex. hitta en församling) eller ställa frågor kring saker som man kanske inte gärna tar upp med folk live o.s.v. så kollar man först på Internet. Men på Internet glöms ofta de övriga bort (det är i alla fall min egen uppfattning). Bara för att det är mestadels ungdomar som hänger på Internet betyder det inte att de är de enda (och det kan många med mig säkerligen bekräfta). Även om jag inte just nu har någon konkret plan för hur man skulle kunna göra detta till en sida där man får med alla åldersgrupper så hoppas jag att någon/några hakar på den idén och tillsammans kanske det blir genomförbart?

Det bästa med just visioner är att de kan vara hur stora som helst! Visioner ska vara nästintill ouppnåeliga, annars siktar man för lågt. Jag är egentligen ingen stor idéspruta, utan mer någon som hjälper till och genomför och organiserar och försöker se realistiskt på det hela. Man kanske inte kan kalla mina visioner som jag har delat med mig av här nu som ouppnåeliga, men det är idéer och någon annan kanske kan se mer än toppen på isberget och fortsätta spinna vidare? Eller helt enkelt rata mina idéer och komma på andra, bättre saker, vad vet jag?

Du som läser detta har säkerligen också tankar, och oavsett vad det är så tas all kritik emot och begrundas noga, såpass mycket vågar jag uttala mig om trots att jag egentligen bara är gäst här. Till kristna såväl som alla andra; vad tycker du om detta sättet att arbeta på? Vad skulle du vilja läsa om på Amen.se i framtiden? Skulle du vara intresserad av att komma på ett läger eller något liknande arrangemang om det blir något sådant? Eller tycker du bara att detta låter som en massa rappakalja som inte är värt att lägga kraft och energi på? I så fall; varför?

Jag ska ta och runda av nu, även om jag hade kunnat fortsätta spinna vidare egentligen hur länge som helst. Men jag vet att jag redan har tänjt på gränserna för hur långt ett blogginlägg ”bör” vara för att folk ska orka läsa nog som det är.

Besök mig gärna på min egen blogg som är länkad i Bloggrollen här till höger som ”Evelyn” och rätt vad det är kanske jag dyker upp med ett inlägg här igen? Om jag får fortsatt förtroende från övriga inblandade, vill säga. Men det hoppas jag! =)

Ha det fantastiskt bra! Gud välsigne dig!
//Evelyn