För några veckor sen gjorde jag en översikt över hur folk hittar hit och vilket material som är mest intressant på Amen.se utifrån besöksstatistiken. Det var utan tvekan så att Facebook var den mesta anledningen för nya besökare att hitta hit. I sökorden var detta överrepresenterat och även så var poster om Facebook, även gamla sådana, mest lästa och detta trots att jag egentligen inte skrivit något rejält om Facebook, mest hänvisat till andra ställen och slängt upp nån infograf. Nåväl, här kommer en lite mer rejäl genomgång kring varför varför församling i Sverige bör ha en Facebook-sida och hur de ska gå tillväga för att skapa och underhålla den.

Varför ska församlingen ha en Facebook-sida?

Mer än hälften av Sveriges totala befolkning är aktiva användare på Facebook, inklusive spädbarn och 100-åringar. Förmodligen är en majoritet av församlingens medlemmar aktiva där, för att inte tala om alla människor i ditt samhälle. Facebook är en plats som erbjuder möjlighet till möten med fler människor än en vanlig kyrkolokal nånsin skulle klara av.
Är detta argument nog? Förmodligen uppfyller ICA samma kriterier som ovan, borde då kyrkan finnas på ICA? Skillnaden är nog syftet med fenomenet. Facebooks hela syfte och användningsområde är att skapa möten mellan folk, samtal och delande. Vad mer kan vi som kyrka be om? Facebook ska inte ses som en ersättning till gemenskapen vi får vid kyrkkaffet utan snarare som ett komplement och en hjälp att fördjupa gemenskapen ytterligare, samtidigt som vi visar att vi är öppna och vill vara med där det händer.

Samtidigt ska det sägas att det är vanskligt att ha en Facebook-sida bara för att ha den. Det finns ju ett syfte med att skapa den och detta syfte bör då efterlevas, nämligen att ta del i samtalet som redan pågår.

Hur skapar man sin Facebook-sida?

• Det allra mesta är självförklarande om man väl hittar var man ska börja, vilket man gör här.

• Om det är en vanlig kyrka eller församling så vill du förmodligen välja knappen ”Företag, organisation eller insitution och i kategorin välja ”Kyrka/Religiös institution”. Fyll i namnet på er församling, bocka i att ni godkänner villkoren (om ni gör det) och tryck på knappen ”börja här”. Nu har ni en sida för församlingen. Egentligen var det inte svårare än så, men det finns såklart massor med inställningar man kan göra för att den ska bli lite fräsigare och mer relevant.

• Jag skulle rekommendera att ni börjar med att trycka på knappen ”redigera sidan” och sedan ”hantera behörigheter” för att bocka i ”Bara administratörer kan visa den här sidan” och spara ändringar. Nu har ni möjlighet att laborera och trixa med sidan utan att folk blir förvirrade och ointresserade.

• Nästa steg är att gå till ”Allmän information” och fylla i all relevant information ni kan hitta på där. Inte för långt, men ändå tillräckligt relevant. Glöm inte kontaktuppgifter!

• Profilbilden är en av de viktigaste sakerna på sidan. Den kan vara 200px bred och hela 590px hög. Detta är en möjlighet som mycket väl kan utnyttjas även om församlingens logo inte har de proportionerna. Se t ex på equmenias Facebook-sida. Ett annat alternativ är att man lägger in kontaktuppgifter längst ner i bilden under logon. Våga vara kreativ!

• Förmodligen vill du också lägga till några administratörer utöver dig själv, så att ni kan lasta av varandra.

• Mer avancerat än så behöver det inte vara att skapa sidan på Facebook. Det som tar tid är förmodligen att hitta och eventuellt forma om profilbilden. Allt det övriga går på max en kvart att ordna. Notera dock att arbetet inte är klart här bara för att sidan är färdig.

• När du känner dig nöjd med hur sidan ser ut och hur inställningarna funkar så gå tillbaka till ”Hantera behörigheter och bocka av ”Bara adinistratörer kan visa den här sidan”. Spara ändringar.

• Nu är det dags att bjuda in vänner att gilla sidan. För att lyckas med det så får man va kreativ, t ex uppmuntra folk att skriva om sidan i sina uppdateringar, tagga sidan och inte minst lägga en länk till Facebook-sidan på församlingens egen hemsida. Möjligheten finns också att annonsera på Facebook för ert specifika sammanhang. Det kostar ungefär 8kr per klick. För vissa är detta helt säkert värt pengarna, men inte för alla.

• Ett annat sätt att nå ut och hitta fler som skulle vilja gilla sidan är att, som sida, gilla andra sidor och skriva på andra sidors loggar. (I högerspalt finns en länk som heter ”Använd Facebook som” och namnet på din sida.) T ex skulle man kunna gilla Missionskyrkans sida och skriva en hälsning på deras sida. När man som sida gillar andra sidor så har man också möjlighet att tagga de sidorna i sina statusuppdateringar. Att tagga innebär att göra dem klickbara, vilket också innebär att inlägget kommer upp i deras logg. För att tagga så skriver man @ och sedan sidans eller personens namn. För Missionskyrkans del då @Svenska Missionskyrkan.

Bra tips när du använder Facebook

• Bestäm er för hur liten minimal aktivitet ni vill ha på sidan, t ex två uppdateringar i veckan, och håll er till det men håll inte inne med saker som ni kommer att tänka på utöver er minigräns. Det ska mycket till för att bli för många uppdateringar.

• Glöm inte att ladda upp bilder på kyrkan, församlingsmedlemmar, kyrkkaffe och liknande lite då och då så att man får en känsla av hur det ser ut och vilken atmosfär det är.

• Skapa evenemang genom sidan för allt ni gör som inte är absolut regelbundet. Det finns de som gör ett evenemang för varje gudstjänst, men min gissning är dock att detta blir lite för mycket, även om jag inte testat det själv. Utöver det regelbundna så finns det dock ingen anledning att vara sparsamma med evenemangen.

• Om det är så att ni har en blogg eller en podcast knuten till församlingen så använd gärna applikationen RSS Graffiti, eller liknande för att få automatiska uppdateringar till sidan varje gång det händer nåt nytt på bloggen/podcasten.

• Ta en titt på den här sidan och se om ni kan få till en Facebook-låda på församlingens hemsida. Ansikten man känner igen är trevligt och dessutom minskar det tröskeln att börja gilla församlingen.

• När ni skriver en uppdatering så låt det gärna va så kortfattat som formatet bjuder. Ställ en fråga eller var en aning utmanande så att era vänner blir inbjudna att reagera genom att gilla eller svara. Framför allt, våga va personlig,trots att det inte är din personliga bild som kommer synas i loggen utan församlingens logga. Ingen bryr sig om en institution, det är gemenskapen och det personliga mötet man vill åt.

Vill ni fördjupa er ytterligare så rekommenderar jag att ni läser Niclas Strandhs utmärkta post om Facebooks uppdateringar för sidor.

Så. Vad tror ni om detta. Like? Dislike?

Fel att bunta ihop människor som ateister eller muslimer
Via Deeped fick jag tips om en fantastiskt intressant artikel i DN om Humanisterna, dagens samhälle och följder som liknar Sverigedemokraternas politik, skriven av Elisabeth Gerle. Det låter spektakulärt, men jag tycker artikeln är väl balanserad. Möjligen är jag extra intresserad av detta eftersom det tangerar ämnet för min kandidatuppsats på THS om akademi och konfession.
Jag sparar denna och kommer förmodligen hänvisa till den nästa gång jag råkar i samtal med nån fundamentalistisk ateist..

Niclas Strandh är en av Sveriges främsta experter på sociala medier. Nedanstående post är en återpostning av ett inlägg han skrev förra veckan. Med Niclas tillåtelse postar jag det även på Amen.se. Läs, läs noga, läs om. Gör! Orginalinlägget hittar ni här.

Disclaimer: För de som inte vet. Jag var tidigare präst i Svenska kyrkan. Idag är jag inte det. För ett antal år sedan slutade jag och sedan avsade jag mig ämbetet.

Jag har hållit föreläsning för Svenska Kyrkans Ungas informatörer uppe på kansliet i Uppsala. Lite speciellt eftersom jag har en rätt rejäl bakgrund såväl i kyrkan som i organisationen och tillhör pionjärerna när det gäller att implementera internet där: jag var Svenska kyrkans första nätpräst, jag drev tillsammans med Roland Söderberg IT-konfirmation 96-97, jag var med i gruppen runt Bibelsajten etc etc.

När jag förberedde föreläsningen funderade jag en del över hur det hela ändå kan hänga ihop – sociala medier borde passa kyrkan som handen i handsken; samtidigt så vet jag av egen erfarenhet hur oerhört långsamt och tungarbetat det kan vara att förnya något i kyrkan. Det sker olika försök här och var men fortfarande

Jag är ju teolog i grunden och en av uppgifterna en sådan har är att sätta Bibeln i sin kontext – och sedan tolka dess grundläggande idéer in i nutiden. Liksom att oavsett vad man tror (jag tror till exempel inte längre) så är såväl Jesusstoryn fascinerande liksom att det han sa onekligen kan ha bäring på vårt liv även när det handlar om icke-religiös implementering.

En del har velat sätta Jesus som den första reklamaren och då inte bara på grund av skägget och det långa håret men ärligt: Jesus använde inte köpta medier, han spenderade inte en spänn på att förfina något skrivet eller rita några bilder. Och han var nog rätt usel på traditionell PR: ingen av de som hade tolkningsmakten lyssnade på honom och skrev om honom. Det var en no-story för dem .

Däremot skulle jag vilja, faktiskt utan ironi, säga att Jesu val av media och sätt att arbeta med sitt budskap har många likheter med hur vi arbetar med sociala medier. Och då inte att många sociala mediegurus väljer att använda punktlistor och oneliners utan själva logiken.

• Jesus valde det media som var allas och där han kunde nå flest personer. Han gick. Det innebar inte att han nådde alla på en gång, det innebar mycket arbete men det innebar en närvaro bland människorna som han ville nå. En närvaro som byggde relationer och skapade preferens för det som sades. Jesus skrev inga böcker, han sände inte ut sitt budskap: han skapade närvaro och konversation genom att välja att prata med människor – inte till dem.

• Onekligen innebar hans direktkommunikation med enskilda personer också att han bjöd in till dialog. Det finns ett antal olika exempel på det och man kan sluta sig till att han sälla stod oemotsagd liksom att många gärna tog till orda i samtalen.

• För de flesta innebär mötet och att bjuda in till interaktion att man måste lyssna – den som inte gör det blir ointressant. Lyssna och sedan handla utifrån den information som man fått, lyssna och lära för att bli en bättre kommunikatör, för att ens budskap ska förändras och förädlas.

• Till skillnad mot andra valde han att släppa in andra och låta dem bära idén, budskapet och om man ska vara krass: påverka och företräda varumärket. Vanligtvis brukar det handla om personer som är någorlunda professionella på kommunikation, marknadsförare och informatörer. Det gjorde inte Jesus – han plockade lite fiskare, lite bönder, lite glädjeflickor och de fick bli ambassadörer för budskapet.

• Modet att välja att använda vanliga människor som ambassadörer, låta dem berätta storyn och bära idén innebar att budskapet förändrades, fick nya kläder utifrån den erfarenhet och verklighet som den som berättade det, som skrev ner det, levde i. Idén var tillräckligt bra, tillräckligt flexibel och tillräckligt relevant för att överleva och växa.

• Han kunde berätta en historia, klä sin idé i ord och sätta det i sitt sammanhang. I lyssnarnas sammanhang men också i sitt eget. Personlig? Ja, även om det som finns kvar är minnen och uppsnyggade historier så finns det ett personligt drag hos Jesus. Han blir arg, ledsen, blir lite gråtmilt nostalgisk – en mer personlig person.

Man kan sedan tycka och tro vad man vill: det är inte det som är intressant utan att faktiskt fundera över hur man kan förstå vad sociala medier faktiskt handlar om i grunden. Sociala medier är inte teknik – det är ett förhållningssätt. Det är ett verktyg för att kunna kommunicera en idé, en produkt – ett budskap. I det fallet måste vi idag lära oss av många olika exempel. Jesus är ett.

Det här har kanske inte direkt koppling till kyrkan, men det är ändå mycket tänkvärd läsning om hur vi förhåller oss till sociala medier. Är det bara menlöst babbel, eller kan det också hjälpa oss vidare och öka både produktivitet och nätverk.

Strandh.DigitalPR » Blog Archive » Facebook är inget problem. Dåligt ledarskap är det..