Vad är en blogg?

Enligt Wikipedias definition av blogg är det: ”en webbplats som innehåller periodiskt publicerade inlägg och/eller dagboksanteckningar på en webbsida där inläggen är ordnade så att de senaste inläggen oftast är högst upp”.

Analog blogg. Licenserad CC-by-nc-nd av bookwyrmish på Flickr

En vanlig missuppfattning är dels att bloggar endast är privata irrelevanta anteckningar från tonåringar, dels att det är en rätt så avskild företeelse på internet. Jag har vid ett flertal tillfällen mött människor i medelåldern som menat att de aldrig varit inne på en blogg. Först har jag blivit en aning ställd eftersom bloggar finns var man än vänder sig på nätet. Använder man en webbläsare till annat än sin webbmail så är det så gott som oundvikligt att ibland, rätt så ofta, hamna på bloggar. Speciellt om man nyttjar en söktjänst. Bloggen är nästintill nätets hjärta idag, just eftersom definitionen är så enkel som webbplats med nytt innehåll. Den mest grundläggande i en blogg är också att man kan prenumerera på den i en sk RSS-läsare, vilket gör att man väldigt lätt kan följa med i vad som händer på webbplatsen.

Varför blogg för församlingen?

Det finns en rad olika anledningar för församlingen att blogga. Många församlingar har förmodligen redan bloggar, dvs uppdaterade sidor på olika sätt, men de flesta använder dessvärre inte något kompetent verktyg för detta (mer om det i nästa stycke). Att man bör ha en uppdaterad hemsida behöver inte ens argumenteras för. Däremot finns det så mycket mer möjligheter kring detta, som ofta inte alls utnyttjas. Genom att ha en uppdaterad sida och att låta tidigare texter ligga kvar så byggs ett värde upp på hemsidan vilket gör att det blir mer relevant och också lättare att hitta via sökmotorer.

Den enklaste form av blogg för församlingen vore ju att varje måndag lägga ut veckans program, inklusive söndagens gudstjänst och medverkande. Kanske också kyrkoårets texter, eller texter för eventuell predikoserie.

En annan enkel modell för bloggande, som givetvis går att kombinera med ovanstående, är att man inför varje söndag sammanfattar predikan i några meningar. Detta skulle kunna ställas in att postas vid 13:00 på söndag, så att ett eventuellt samtal utifrån predikan skulle kunna fortsätta där. Varje vecka läggs faktiskt ett antal timmar ned på att förbereda predikan i varje församling. Varför då inte också lägga de extra tio minuterna för att skriva en sån sammanfattning, som skulle kunna ge goda förutsättningar för samtal och liv?

Dessutom vill jag givetvis också förespråka ett mer aktivt bloggande om församlingens liv och visioner, där man tar del i det större samtalet i andra bloggar, nyheter och lokala händelser. Detta är ett mer blottande och ärligt sätt att visa upp sin närvaro på nätet. Det är också ett mycket mer attraktivt och intressant sätt. Det visar på just detta, församlingens liv och visioner, något man själv skulle vilja va en del av. Mer om det i nästa post.

Uppföljning med hur och vadå blogga imorrn.

Detta är planen för februari månads arbete med Amen.se.

• Jag kommer rapportera i tid.
• Jag kommer börja göra, väldigt enkla, inlägg om besöksstatistik varje månad, inspirerat av Christian Web Trends blog.
• Jag har redan deltagit i konferensen #allakanstreama och kommer delta i ett frukostseminarium på Metamatrix om Sociala medier och webbanalys.
• Jag har predikat i Tumba 6 februari.
• Ett flertal spännande lunchsammanträden är inbokade.
• Facebook. Jag har ju redan skrivit en del om det och tipsar regelbundet om nya saker. Innan månaden är slut ska jag dock försöka knåpa ihop en egen lathund för hur man går tillväga för att skaffa en egen Facebook-sida för församling, hur man kan använda den och varför.

Så ser det ut just nu.

Frid.

Det låter ju rätt komplicerat att på egen hand skapa en podcast för predikningar. Och det är det säkert. Dessbättre behöver vi inte göra det på egen hand utan det finns en mängd olika oerhört smidiga verktyg att använda sig av som gör det hela dundersmidigt.

Det vi behöver göra är: 1. Spela in predikan 2. Ladda upp predikan 3. Göra predikan tillgänglig. Nedan följer en grundläggande guide.

Spela in predikan.

Tape output

Jag räknar här med att församlingen har ett mixerbord, annars går det att använda datorns inbyggda mikrofon, köpa en eller använda en webkameras mikrofon.

Du behöver en dator och en sladd, 2RCA-3,5mm, den finns att köpa från 8kr. Koppla in sladden från mixerbordets tape output och vidare till datorns mikrofon-ingång.

När ljudet väl är i datorn så behöver du kunna spela in det. Jag föreslår gratisprogrammet Audacity som är oerhört kompetent och enkelt att använda.

Här är nedladdningslänken för windows.

När det är installerat så behöver du dessutom ladda ner och köra ett program till som gör att du kan koda om inspelningen till mp3-format.Det programmet (lame encoder) hittar du här.

Audacity är som sagt väldigt enkelt att använda, men för att göra det så enkelt som möjligt för er så har jag gjort en screencast. Håll till godo!

Nu har ni predikan som mp3. Dags för steg två.

Ladda upp predikan

Det finns mängder av varianter att göra detta på. Jag vill tipsa om söndaghelaveckan.se. Det är en gratis-tjänst som Crossnet tillhandahåller för församlingar i Sverige. På hemsidan kan man surfa runt bland predikningar från massor av församlingar och man kan också på ett smidigt vis göra podcasten tillgänglig på sin egen sajt. För att visa hur smidigt det är så följer ytterligare en screencast här nedan.

Svårare än så behöver det inte va. Men hur får man ett konto och användaruppgifter? Maila Albin på Crossnet. albin.larsson snabela crossnet.net, så står han till tjänst.

Göra predikan tillgänglig

Men. Hur ska man nå ut med att predikan finns på nätet, hur får man folk att hitta dit? Ja, prata om det såklart, men det finns också några smidiga verktyg för att hjälpa folk att hitta predikningarna. Dels så kan man lägga in predikningarna på sin egen hemsida (som jag visade i avslutningen av ovanstående screencast. Längst ner i administrationspanelen när man loggat in på crossnet.se/podcastadmin finns det tydliga instruktioner för hur man gör det. Det man dessutom kan göra är att låta de nya predikningarna poppa upp på er församlings Facebook-sida. Detta är ett oerhört effektivt och uppskattat sätt att dela med sig. Gör såhär:

Du behöver vara administratör för församlingens Facebook-sida (och har ni ingen sida än så är det bara att sätta igång och skapa en). Sök efter applikationen RSS Graffiti i Facebook. Godkänn dig igenom alla steg för att aktivera den för din sida och lägg till flödet för er podcast. Flödet är adressen i rutan längst ner som du hittar om du trycker på stora prenumerera-knappen två gånger. Se bild till höger. Fortsätt godkänna publicering av flödet på församlingens sida så är ni i mål.
Detta sista förklarade jag medvetet väldigt kortfattat, eftersom det annars är risk att inlägget sväller för mycket och detta är egentligen sådant som kommer efter att podcasten redan är skapad.

Det finns som sagt många sätt att göra podcast på. Ett alternativ till söndaghelaveckan.se är som missionsförsamlingen i Fiskebäck har gjort. De har satt upp en enkel WordPressblogg och laddar upp predikan som en ny post varje vecka. Enkelt och funktionellt och man har dessutom full koll på filerna på sina egna servrar.

Har ni fler tips, eller frågor om ovanstående, så räknar jag med att ni hör av er i kommentarsfältet nedan.

Jag är återkommen från lajvande och dylikt. På mitt andra jobb i Missionskyrkan så laddar vi nu stenhårt för Annandagsinsamlingen. Mer om det om någon vecka. Det innebär också att det tar en del tid från Amen.se, som jag får ta tillbaka när kampanjen väl satt igång.

Som ni ser så är det inte riktigt sig likt häromkring. Det beror på att mitt vanliga tema ballade ur totalt i senaste uppdateringen så jag fick byta. Detta tema är det jag tänkt använda, men jag har inte börjat modda det nåt än, så en del arbete kvarstår.

Igår sände vi ett bibelstudium med Rune W Dahlén om offrande från Centrumkyrkan. Det var så bra så jag lägger upp det här också. Förvisso långt – över en timme – men ta gärna en titt ändå. (Det inkluderar bl a Lilla Snigel och många goda berättelser.)

Till helgen ska jag dessutom predika i Hallunda, vilket medför den välkända predikoångesten. Igår insåg jag. Trots att jag våndas inför varje predikan så skulle jag inte vilja vara utan det. Att stå inför folk, att mena sig ha nåt viktigt att förmedla om livet, det behöver tas på allvar. Det behöver va en rejäl process inför predikan. Så fort det blir slentrian så tror jag att det blir kontraproduktivt. Pust. Eller hur tänker du?

Den första oktober gjorde jag en plan. Här försöker jag sammanfatta utkomsten. På samma sätt som sist så tar jag saker i den ordning jag listade dem i planen.

Licenserad CC-by-nd av h.koppdelaney på Flickr

Lära mig göra bra rapporter i Google analytics – detta har jag redan en dag inbokat för.
Detta har jag suttit med och gjort. Nu tror jag att jag kan analytics hyfsat bra och slutsatsen är att för en blogg i min storlek och en hemsida i de flesta församlingars storlek så är förmodligen ett verktyg som WordPress.com stats bättre. Det är mer översiktligt och plockar fram de data du förmodligen är mest intresserad av. Analytics blir lätt överväldigande och för stort att sätta sig in i. Men som komplement kommer jag inte släppa det. Alerts är ju t ex en grymt bra funktion!

Skriva klart sista Bambuser-guiden och fortlöpande uppdatera guiderna.
Detta är gjort. Alldeles nyss dessutom. Jag har haft ett himla bestyr med att få bort brum från sändningen. Här är min lösning. Nu har vi en riktigt bra setup i Tumba tycker jag. Det som skulle behöva kompletteras är bättre ljussättning, vilket fastighetskommittén har fått i uppdrag att titta på.

Kontakta Bjärka-Säby och försöka förankra en projektidé med dem.
Kontakten är etablerad och förankring pågår förhoppningsvis. Återkommer i ärendet.

Hitta två församlingar som vill pilota för livesändningar
Missionsförsamlingarna i Linköping och Sala kommer att börja sända live regelbundet från sina församlingar. Jättekul! Återrapporter från hur det går för dem och vilken setup de valt kommer här.

Hitta tid, plats och samarrangörer för nästa Hela Kyrkans Hemsida
Hela Kyrkans Hemsida kommer bli en hel helg. Vi kör april igen och i Linköping, med missionsförsamlingen som medarrangörer i första ledet. Förhoppningsvis kommer fler hänga på och vilja engagera sig i detta. Jag har fått en del signaler om det, men inget är klart än. Uppdatering på konferensens egen hemsida inom kort.

Predika i Tumba
Avklarat, med både ris och ros. En pensionär ringde 5 gånger utan att få tag på mig och när jag väl svarade så sa han att det var det bästa han hört på väldigt länge. En annan pensionär skickade ett oroligt mail där hon både ifrågasatte formen och var bekymrad över budskapet som predikades. Nyfiken? Hela gudstjänsten ligger ute på mitt bambuser-konto.

Hålla ett seminarium och en presentation
Detta blev det inget av. Jag skulle ha två olika presentationer där båda arrangemangen blev inställda och seminariet jag skulle hålla försvann på nåt mystiskt sätt ur programmet på konferensen. Så kan det va ibland. Å andra sidan fick jag möjlighet att spontant åka ut till diakonernas riksmöte och prata om bloggande och sociala medier en god stund.

Delta i kurser/seminarier/konferenser om WordPress, Episerver, FirstClass, Facebook och Sociala medier (obs, detta delas med min andra tjänst)
Jag deltog i konferensen Wordcamp och även ett frukostseminarium på Metamatrix om vad som följer efter Facebook. Båda spännande och givande, inte minst för de sociala kontakterna man knyter. Episerver-grejen blev det inget av och First Class ska jag få lära mig mer om nu på tisdag.

Skriva utförlig lathund för Ljud- och bildgruppen i Tumba utifrån de guider som redan skrivits.
Detta är gjort, men för specifikt för Tumba för att det ska va värt att dela för världen.

Om jag sen hinner med mer så tänker jag lägga den tiden på utseende och funktioner på Amen.se.
Här jag kommit en bit och har också en bit kvar att avklara. En av de viktigaste knäckfrågorna är lösta: Logga. Jag har fått hjälp av en oerhört duktig tjej både med bakgrundstanke och utseende på loggan. Jag har dessutom hittat ett tema jag är nöjd med och börjat fundera kring kategorier och dylikt.

Sammanfattning
Det är lätt att tro att man ska hinna med mer än man faktiskt gör. Målen är oerhört nyttiga på det sättet. Det visar också för mig själv att jag ju måste göra massor av annat som inte finns med i målen som jag också måste avsätta tid till, som att svara på mail, följa upp gamla projekt och stötta goda initiativ som kommer upp, osv. Det finns också en fara med målen, att jag tror att jag är klar när jag uppnått målen. Det är ju knappast så att Listan är tom bara för att jag uppnått den här månadens mål. Detta får jag nog lura mer på tror jag.

Låt mig fälla ett påstående: En av de främsta, kanske rentav den främsta, dygden inom frikyrkan är att vara social.

Oerhört mycket av det som blivit vårt evangelium handlar om att kunna skapa kontakt med människor, både att ta in av nya influenser men framför allt att på ett naturligt sätt kunna berätta om Jesus.

Än så länge är detta mest ett observandum för mig. Jag har inte lyckats komma på vad jag tycker om det än. Å ena sidan har jag inga problem att predika livets predikan, á la Augustinus: ”Predika ständigt, om nödvändigt använd också ord”. Det personliga föredömet och handlingen talar ofta mycket tydligare än våra ord. Samtidigt menar jag också att det personliga mötet är något av det allra viktigaste i våra liv. Utan att verkligen möta och bekräfta vår medmänniska, och uppleva detsamma tillbaka förlorar vi allt vad mänsklighet och evangelium är.

Jag har lättare att arbeta än att öppna mig för det personliga mötet. Förmodligen är det därför jag funderar kring detta. Är jag oförmögen att nå den främsta dygden, eller har vi fått saker om bakfoten i frikyrkan? Eller är det rentav så att jag har en skev bild av hur man uppnår det personliga mötet? Jag kan givetvis möta och nå mina närmaste, men jag har så mycket svårare för kallpratet som föranleder mötet med främlingen.

Det blev lite rörigt, men om det är nån annan som känner igen sig så vore det roligt att få lite reaktioner på detta. Jag är som sagt inte alls säker på vad jag tycker och tror om det här, men jag tror det är viktigt.

Jan Nordin är pastor i Svenska Missionskyrkan och numera pensionär. Han har även varit boklådeföreståndare och agerar fortfarande korsordskonstruktör då och då. Jan skrev ett svar till mig per mail och jag bad honom att få publicera hans svar här på bloggen. Jag tror definitivt att fler kan finna både tröst och uppmuntran i hans ord. Tack Jan!

Hej, Nils!
Gick just in på Amen.se och läste dina tankar om predikan.
”… alltid ångest när man ska förbereda predikan … ifrågasatt predikans form och metod.. ett antal aspekter som jag tycker vi borde ta tag i och fundera på om vi verkligen vill stå för och förmedla…”

Och din reflektion om självrannsakan: ”…kan jag stå för det jag tänker säga?…”

Och förklaring: ”detta är förmodligen en del av min skepsis till predikan (självrannsakan)”

Jag har predikat sedan jag var 18 år – fast då i början kallades det ju för ”att avlägga ett personligt vittnesbörd” Det var de första stapplande stegen på förkunnarvägen. Allt från evangelisttiden och det första decennierna som pastor fanns ingen diskussion om predikans vara eller inte vara. Kristus bjöd oss predika och vi lydde ordern. Det var också tiden före dataåldern och internet. Bönhuset/kyrkan var samlingsplatsen och gemenskapen där alla åldrar möttes. Sedan har tiderna förändrats, men inte människans behov av försoning, gemenskap mm. Bibeln har förnyats genom nya översättningar. Och predikan är ju den ”översättning” som förkunnare i alla tider har att förmedla. Förkunnelsen sker inte bara med ord – det är ju framförallt genom våra liv vi förkunnar!

Jag har aldrig känt ångest inför en predikan (men allt från förväntan, förtröstan till vånda)
Jag tycker att man alltid skall fråga sig vad vi håller på med: är detta rätt och riktigt just nu? Jag kan inte ifrågasätta Guds ord och förkunnelsen av Guds ord. Men formen och innehållet behöver vi samtala om. Kanske förs det samtalet bäst i vår kontakt med människor utanför kyrkorna.
Det du skriver om självrannsakan är viktigt. Jag har alltid låtit predikotexten tala till mej först innan jag förmedlat den till andra. Ofta har det blivit en predikan för mej först. Det jag säger nu, vädjar nu, uppmanar till nu – är jag redo att ta det till mej, låta det förvandla mej? Eller predikar jag ”för andra bara”?
Det viktigaste med predikan måste vara att den berör människor, att Ordet på nytt bli kött, blir verklighet.
Göran Hägg, litteraturvetare och författare av böcker i retorik, betecknar sig inte som kristen, men har ett intresse i religion som företeelse och kulturbärare.

Han kommenterar en avhandling av en präst (Elisabeth Arborelius). Avhandlingen visar att församlingsborna söker sig till kyrkan för dop,vigsel och begravning och att folket underkänner varannan präst. Han säger ”för att inte tappa medlemmar söker man anpassa sitt språk efter det som alla vill ha med resultat att budskapet hamnar i bakgrunden eller, i värsta fall, helt tappas bort. Det är som om kyrkan inte anser att man är ett religiöst samfund. Man vet inte riktigt vad man finns till för, så man frågar medlemmarna vad de vill ha.” Satsa på större tydlighet i ditt budskap, tala klarspråk, är hans råd till svenska kyrkan.
Det här kan gälla frikyrkan också!

Ibland kan vi känna inför predikan något av det Jeremia kände ” ”Jag bryr mig inte om honom, aldrig mer skall jag tala i hans namn – då blir det i mitt bröst som brann där en eld, innestängd i mitt innersta. Jag försöker stå emot men förmår inte”

Min önskan är att vi skulle få känna hur elden brinner i vårt innersta, längtan att få förmedla glädjebudskapet på ett språk och i en form som berör.

Det här blev väldigt långt och kanske ostrukturerat – men det var tankar som dök upp i mitt inre.
Jag önskar dej Guds välsignelse och frid vid predikoförberedelsen och avslutar med en dikt jag skrev för ett antal år sedan.

BÖN INFÖR PREDIKAN
O, låt det ske idag, jag ber,
att när Ditt ord vi hör,
Du till den trötte styrka ger
och tankar som berör!

Vi hört det många gånger förr,
men somt gick oss förbi.
Nu ber vi om en öppen dörr,
en famn att vila i.

Låt undret ske, om blott hos en,
att bördor lyftes av.
Ditt tilltal i förlåtelsen
har räckvidd som ett hav.

Jag ska predika på söndag. Det är alltid en ångest när man ska förbereda predikan. Jag har tidigare, både i predikan och på annat håll, ifrågasatt predikans form och metod. Det finns givetvis mycket goda saker med predikan, men det finns också ett antal aspekter i den som jag tycker vi borde ta tag i och fundera på om vi verkligen vill stå för och förmedla.

Hursomhelst. När jag nu förbereder predikan igen inser jag att det finns en oerhört god aspekt med predikan, som jag själv inte riktigt reflekterat över tidigare. Predikan tvingar mig alltid till egen självrannsakan. Kan jag stå för det jag tänker säga? Kan jag stå för att jag inte säger det här? Osv. Detta är givetvis oerhört nyttigt. Och jobbigt såklart. Det är mycket troligt att detta är en del av min skepsis till predikan. (Självrannsakan.)

Fundera gärna vidare med mig kring detta här nedan..

Jonny Lygdman, 16 år, är medlem i Tumba Missionsförsamling och skriver på bloggen Kreationen. Förutom att han ligger på top 100-listan i Counter Strike varandes pacifist är han också engagerad i både programmering, sociala medier och ideella uppdrag i församling och SMU. Här fortsätter han serien om visioner för Guds rike på internet.

När jag tänker på internet så är det något som för mig är helt underbart och grymt stort, men det är något som saknas. Vi är många kristna i Sverige och de flesta av oss har bl a Facebook och andra liknande sociala tjänster. ”Där tre eller fler samlas i mitt namn, där är jag mitt ibland dem” står det i Bibeln. Är det inte samma sak på internet?

Jag har länge önskat att kyrkorna skulle ”hotta upp” tekniken som vi använder. Okej vår kyrka har en tuff hemsida och det är nice, men vi borde kunna erbjuda mer. Tänk vad skönt det skulle vara om vi kunde streama ut gudstjänster och andakter på internet. Fler skulle kunna ta del av dem då (och man skulle kunna lyssna igen på de där asbra predikningarna och ta igen dem man missat.)

På extremt många internetforum blossar debatten om religion (t ex på helgon.net när jag hängde där) men det är sällan som någon svarar något som inte är baserat på fördomar. I ett inlägg på min blogg kritiserade jag den kristna världen för att inte sprida guds budskap tillräckligt. Det gäller även nätet. Vi skaffar oss vänner på sociala nätverk men precis som på jobbet tror jag många är rädda att bli stämplade som nån form av ”Hej jag är kristen och kommer exorcera dig om du inte konverterar” om man pratar om Gud. Jag tror att Amen.se har en viktig uppgift i att försöka normalisera privata predikningar för varandra på nätet. Vad tror ni?